Jeanette jobbar som klackljudsdesigner

Jeanette jobbar som klackljudsdesigner
Vi älskar att dyka ner under ytan på Gruvlyckan för att träffa medborgare och se vad de ägnar sina vakna tid åt. Vi intervjuar idag Jeanette Poppelstål som jobbar med att designa det ljud som damskors klackar gör.

-Det fanns inte som yrkeskategori innan jag startade upp min egna firma. Jag var aldrig nöjd med ljudet då jag skred fram på Gruvlyckans gator, säger Jeanette. Efter ett samtal med en väninna som också störde sig på missklangen i “Klickertiklack”-ljudet, bestämde jag mig för att designa klackar i syfte att få det ljud jag ville ha. Jag startade ett företag och försökte sälja in mig till kända skotillverkare. Alla i min omgivning tyckte jag mer eller mindre var från vettet. Ingen trodde jag skulle lyckas med min vansinniga idé och jag fick höra allt från mindre smickrande tillmälen, till att vissa vänner kom och uppriktigt frågade om jag mådde bra. Men jag hade bestämt mig. Även om vindarna blåste snålt runt mig! Jag var inställd på hårt jobb, för det här var någonting jag verkligen ville och jag visste innerst inne att jag såg ett behov som ingen annan kunde se. Jag var bara tvungen att tro på min övertygelse och köra.

Börjar bli frälsta

Wow! Vi blev fullständigt överkörda av denna predikan som inledning på intervjun! Vi hade själva tänkt idiotförklara Jeanette. Av många skäl. För det första ska ingen tro att de kan lyckas med egna initiativ. Man ska rätta sig efter andra och foga sig i ledet! För det andra verkar ärligt talat idén vansinnig. Ingen vettig kvinna på Gruvlyckan går väl i klackar och skulle någon göra det spelar det väl ingen roll hur de låter, tycker vi!? Men som sagt, efter Jeanettes inledning börjar vi nästan bli frälsta och ansöka om jobb i hennes firma. Man har svårt att inte svepas med av viljestarka människor! Vi ber henne berätta hur det går till rent praktiskt att designa ljudet.

Måste veta vad man är ute efter

– Först måste man veta vad man är ute efter, säger hon lugnt. När jag kommer gåendes i en korridor ska alla veta långt i förväg att jag nalkas. Det får absolut inte låta för tunt. Det signalerar svaghet och obeslutsamhet. Det ska vara ett bestämt “tock” som dominerar ljudbilden. Man ska dock inte underskatta ett inledande ljust “klitch” som följs upp av det dovare “tocket”. Det signalerar affärskvinna man inte kör med. “Klitcheri-tock”, “klitcheri-tock”. Förutom affärer fungerar det även i många andra sociala sammanhang.

Tunnare “klick”-ljud passar till fest

Hur är det om man ska på fest då undrar vi, som börjar känna oss allt mer insatta i ämnet.

-Där kan man unna sig ett lite tunnare “klick”-ljud som dominant i klangbilden, förklarar hon. “Klickerti-klick, “Klickerti-klick” när man går fram över balgolvet. Och då man dansar kan man lätt fösa med sig skon för att få till en mer “Klickerti-klitch”-klang. Detta är oerhört klassiskt och förföriskt.

Eftersom Jeanette verkar mer insatt än någon annan människa på detta jordklot i klackklanger, så ber vi henne redogöra för fler designer hon stått för.

-Vi har vardagsmyset, ler hon, där man medelst en lägre och lite grövre, ihålig klack kan få den typiska fredagskväll-i-familjens-goda-sällskap-klangen. Det vill säga “Tjopperti-klonk”, “tjopperi-klank”. Det signalerar inte alls så mycket självgodhet som affärskvinnevariantens “Klitcheri-tock”, utan håller sig lite försiktigt passiv, så mannen vågar ta för sig. För det vill man ju en fredagskväll trots allt.

Kända modehus i Paris

Vi undrar om hon vill avslöja några pågående affärer och projekt som hon håller på med.

Utan omsvep medger hon att efterfrågan är väldigt stor hos de kända modehusen i Paris. Hon åker snart ner för att tillbringa en hel månad hos ett ytterst välkänt märke! Vi trycker inte namnet här, men hon säger att hon tryckt ner det i halsen på alla som inte trodde på henne när hon startade upp sin klackklangsfirma en gång i tiden!

“Klirrerti-klirr”, lär det i alla fall säga i hennes kassa! Synd att det inte finns några kända modehus här på Gruvlyckan som kunde sko sig på Jeanettes idéer!

Adeline Hammarberg

Rapporterar om nyheter, familj, kultur. adeline.hammarberg@gruvlyckenytt.se