Henrik och Malin blev kvar på BB i 18 år

Henrik och Malin blev kvar på BB i 18 år
Nog har man hört talas om långa och komplicerade förlossningar, men inget slår Gruvlyckeparet Henrik och Malin som just kommit hem från BB efter 18 år.

Förvisso var det en ganska svår förlossning som det stackars paret genomled, men den största anledningen till att de blev kvar så länge, var att de helt enkelt blev bortglömda.

Blev bortglömda

-Jag minns inte riktig alla detaljer kring förlossningen, säger Henrik, för det var så länge sen nu. Men när jag drar mig till minnes, så kommer jag ihåg att vi blev kvar länge på förlossningsavdelningen för att det var en massa extrakontroller som behövde göras på både Malin och bäbisen. Efter några dagar fick vi byta avdelning från förlossningen till BB. Där blev det också massa kontroller och vi fick inte åka hem, minns han vidare. Ja, tiden gick och saker och ting blev till rutin. Det var frukost, blodprover, tester, lunch, vila, samtal, prover, promenader, utredningar, kvällsmat och ännu en dag hade gått. Personalen kom och gick. De slutade, gick i pension, nyanställningar som sakta började bli rutinerade. Även de gick vidare i livet, gick i pension.

Vi undrar förstås varför ingen skickade hem er. Trots allt ser ni ju ut att må bra och idag är det ju kris med vårdplatser, så man slänger ut folk med glädje.

-Nja, fortsätter Henrik, jag tror att personalen började glömma bort varför vi där. Till slut blev vi en självklar del av avdelningen. Det var ingen som ifrågasatte vår närvaro. En del trodde att vi bodde där; Andra trodde att vi kanske ingick i något experiment; Andra vågade helt enkelt inte fråga vad vi gjorde där.

Gammal sträng överläkare från Gripen

Efter långa utläggningar om vardagen på BB, så kommer Henrik till slut fram till vad det var som gjorde att de fick åka hem. Det visade sig att en gammal pensionerad sträng doktor, från vårdcentralen Gripen, fick hoppa in som överläkare på BB. De hade svårt att hitta någon att axla den rollen och fick därför leta ganska långt ner i arkivet innan de hittade en kandidat. Denne man var av den gamla skolan och skämdes aldrig för vad han sa. Han ifrågasatte omedelbart vårt Gruvlyckepars varande på avdelningen. Allt uppenbarades och de skickades hem.

Men har inte ni själva något ansvar i det här, undrar vi som grävande reportrar vidare.

-Nja, vi litade på personalen att de visste vad de gjorde, menar Henrik. Vi vågade aldrig ifrågasätta dem. Efter ett tag blev vi ju vana och började nästan glömma bort vår lilla tvåa på Gruvplan. Vi hade enorm tur att den var kvar. KBAB hade glömt bort att den fanns och missat att skickat ut hyresavier, så det var ingen som tog notis om att den stod tom.

Bäbisen tar snart studenten

Bäbisen då? Jo, så mycket till bäbis är det ju inte längre utan en skäggfjunig, nästan giftasmogen 18-årig son vid namn Viktor. Han tar studenten till våren, för personalen såg till att skicka iväg honom till skolan trots allt.

-Det råder ju sträng skolplikt i Sverige, så den radarn gick vi inte under som tur är, inflikar mamma Malin i samtalet.

Har ni några planer att utöka familjen nu då?

-Nja, vi får känna in oss med det ny-gamla livet här på Gruvlyckan, menar Malin. Sen börjar vi bli lite gamla också, så vi får se.

Vi lyckönskar den lilla familjen och hoppas att de kommer att trivas här på området när de nu kommit tillbaka.

Adeline Hammarberg

Rapporterar om nyheter, familj, kultur. adeline.hammarberg@gruvlyckenytt.se